lördag 2 juni 2012

Katter, katter, katter...

Först och främst, jag älskar mina katter. De är alltid en ljusglimt i tillvaron. Alltid hittar de på något speciellt bus eller beter sig knasigt som gör att man inte annat kan än skratta.

Men när det gäller kattlådan är det ett annat problem. Varje, varje gång jag plockar bort kattbajs ur lådan är det igen en korv efter fem minuter. Och jag vet vem som är boven:



Se! Hon säger: "That's me" på fotot! Samma bov tyckte att det var snällt att kissa i den tomma kattlådan. Tapsa höll på att rengöra den, och skulle just tvätta ur den då han märkte att Nemi stod mitt i den, utan sand, och gjorde sina behov. Mysigt.

Den andra kissen gillar att spy lite överallt. Som tur är inte på mattor eller under saker. Förra veckan låg det spyor på vessagolvet. Här är en bild på den misstänkta:



Vad mina kissor än gör älskar jag dom massor. Lite spyor på golvet är ingenting, bara att torka upp. Och Nemi bevisade imorse att hon absolut är rumsren. Hon väckte oss vid 7-tiden med ett högt jamande, det lät allvarligt värre än min mardrömsväckarklocka. Jag steg upp för att se att allt var i ordning, var Joxi okej, hade Nemi trampat på något? Nej, allt var bra. Efter att ha varit uppe ett tag måsta jag fara på wc, och då märkte jag det: wc-dörren var stängd. Antagligen har någon av kissorna i farten lyckats stänga wc-dörren under natten. Nå, efter att jag öppnade dörren for Nemi direkt dit och gjorde sina behov. Dvs. hon höll sig och väckte oss förrän en olycka hände. Jag vet att Joxi gör det, men var osäker på Nemi. Nu fick jag beviset.

Summan av kardemumman är att vi har bra kissor, fast dom gör lite knasiga saker ibland.







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar