måndag 16 juli 2012

Om att bo i höghus

Just var det full kattrally på gång. Katterna springer fram och tillbaka över golven, jagar varandra och låter som en hjord elefanter. Detta händer dagligen, ibland flera gånger per dag, oftast sent på kvällen. Men aldrig att grannen under skulle ha klagat. Jag kan tänka mig hur det måste låta hemma hos dom...

Faktiskt har ingen klagat någonsin. Inte när vi har haft fest och varit kanske lite för högljudda till in på småtimmarna, inte när vi ibland spelar musik på lite för hög ljudnivå, men oftast är vi nog riktigt tysta och lugna. Som nu t.ex. sitter vi vid varsin dator och använder hörlurar. Tyst som bara vad!

En gång klagade en granne, det var första kvällen efter att vi hade fått nycklarna och jag var här och flyttade in lite lådor och satte ihop soffbordet. Då spikade jag efter kl. 20 (vilket man inte får göra). Dagen efter mötte vi en tant i trappuppgången som påpekade om spikandet. Efter det spikar vi inte mera på kvällen.

Kanske är det det att väggarna är tjocka. Vi hör ju inte så mycket av grannarna heller. Det enda jag brukar höra är när MTV3:ans sjunyheter kommer på hos grannen, men det hör jag endast om vi inte har någon musik eller tv:n på. Dessutom håller grannen två våningar upp på att renovera köket, så just nu hörs det en massa borrande och spikande, vilket kan vara lite störande ibland (speciellt när man vill ta sovmorgon).

Men grejen med att bo i höghus är ju att man måste ta del av sina grannars vardagsljud också. Människor har ljud. Ingen människa kan ju vara knäpptyst dagarna i ända. Och gillar man inte läget får man väl flytta.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar