Återbesök till TYKS.

För att följa upp hur min hand mår var jag på en undersökning igår. Eller, jag var så illa tvungen eftersom jag fick brev från TYKS redan under hösten om att jag hade tid bokad till en undersökning - vare sig jag ville eller inte. Så, klockan 08:40 var jag på plats på neurologiska avdelningen för att genomföra en ENMG-undersökning. 

Den här gången genomfördes undersökningen av en och samma person, en väldigt energisk och humoristisk estniska som var fascinerad av att jag var finlandssvensk, mest kanske av svenska ord. Då hon fick reda på att jag jobbar på Alko jämförde vi lite finska och estniska priser ett tag före samtalsämnet gick vidare till Saku och A. Le Coq. 

Hursomhelst var undersökningen inte lika smärtfylld som förra gången. I undersökningen ingår elchocker på nerverna samt att peta på musklerna med nål. Elchockerna kan man leva med. Nålpetningen är det värsta av allt. Läkaren tar en nål, sticker den i en muskel och gräver omkring. Det tar inte bara ont då, utan även någon dag efteråt. Estniskan påpekade att jag förra gången hade en manlig läkare och att de kan vara lite mer hårdhänta än de få kvinnliga läkare som sysslar med just ENMG-undersökningar. Hon menade att det kanske är därför män är bättre lämpade som kirurger. På hösten var läkaren även tvungen att testa alla muskler för att se om alla är okej, den här gången testade läkaren bara de fyra ställen som inte varit normala då. 

Förra gången sa de som gjorde min undersökning ingenting. Nu sade estniskan att där fortfarande är något som inte är som det ska. Något mera specifikt fick jag inte. Läkaren ringer på onsdag nästa vecka. Det jag har är mononeurit, alltså skada på en nerv. Visst har jag ibland nu efteråt också märkt att höger hand och fingrar ibland inte vill samarbeta, men avfärdat det. Då jag blev inlagd kunde jag inte ens röra högra handens fingrar... Allting har ändå blivit bättre med tiden!