tisdag 7 juni 2016

Oro.

Har legat sömnlös några nätter nu. Jag har varit trött, men jag har helt enkelt inte kunnat somna. Kanske jag oroar mig för mycket?

Jag är ingen orolig själ. Jag brukar inte oroa mig för saker och ting. Eller gör jag? Undermedvetet måste ju den där känslan finnas där som gnager och tuggar och ja, oroar. Vad kommer att hända? Kommer vi att klara av det? Tänk om....? Men jag vet inte ens vad jag oroar mig över.

De flesta oroar sig för saker som jobb, ekonomi, hälsa och sociala förhållanden. Jag har jobb, ekonomin är kanske inte den bästa, hälsan är bra och jag är nöjd med mina sociala förhållanden. Vad är det då som tär på mitt medvetande, som gör att sömnen inte vill infinna sig, som bara är där som en skugga i mörkret?

I skrivande stund slår det mig: jag har ingen plan. Visst, jag har en plan att bli färdig med studierna, men vad händer sen? Vart kommer vägen att föra mig? Och ålderskrisen slår till med samma käftsmäll. Jag är 29 år gammal utan en plan. Jag vet vad jag vill göra, men jag har ingen plan.

Om fem år kommer jag skratta åt det här.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar