Olika typer av kundbetjäning

Idag har vi varit och shoppat heminredning, bland annat i Mylly. I en lågprisaffär i nämnda köpcenter fick jag uppleva höjden av dålig kundbetjäning.

Kön ringlade sig lång. Framför oss var en familj på två vuxna och ett barn i yngre tonåren. Barnet i fråga skulle köpa mascara. Hon hade uppenbarligen glömt mascaran i handen vid kassan, vilket hon sedan också sade i sista sekund till kassörskan. Kassörskan himlar smått med ögonen och kollar på mascaran och märker att EAN-koden fattas. Nå, tonåringen i familjen säger att det kostar så och så mycket, vilket kassörskan inte kan göra så mycket åt (det vet jag själv som jobbat mycket i olika kassor, utan EAN-kod eller en kontroll med andra anställda går det inte att bara slå in priset i kassan).

Nåväl. Efter det säger kassörskan bara att: "Nej, jag kan inte sälja den här" och lägger undan mascaran. Va?! Bredvid henne står en annan försäljare som bra kunde gå till sminkavdelningen och hämta en likadan med EAN-kod, men nej (sminkavdelningen är dessutom helt bredvid kassan). Sedan säger mamman i familjen till tonåringen att hämta en likadan med EAN-kod, och tonåringen springer iväg och kommer tillbaka med en lapp. Kassörskan kollar på den och säger trött: "Detta är inte rätt kod". Och sen sitter hon bara slappt där med mungiporna nerdragna till knävecken och inspekterar sina naglar. Hallå! Det finns en försäljare bakom dig!

Mamman skickar iväg dottern igen för att hämta samma mascara. Då kommer kassörskan på att 'Ajjo, det finns en försäljare bakom mig' och säger till henne: "Kan du öppna en till kassa, det är lång kö". Va?! Efter en stund kommer tonåringen tillbaka med en likadan mascara med EAN-kod och kassörskan kan slå in den i kassan. Då är det fel pris. Kassörskan säger igen trött: "Men kassan säger så, inget jag kan göra något åt, vad vill du att jag ens ska göra?" och lägger igen mascaran åt sidan, som om familjen inte ens vill köpa den mera. Pappan, som ska betala, låter det gå. Det handlar om ett par euro.

När det är min tur att betala försöker jag le vänligt och hälsa glatt, kanske kassörskan bara har en dålig dag. Det enda jag får tillbaka är en butter min och en monoton röst som meddelar hur mycket jag ska betala.

Visst, det är inte alltid så jättehejsan att jobba i en kassa, men har du det yrket ska du ändå ha någon sorts yrkesheder. Vissa dagar hatade jag att gå till jobbet; skanna samma varor om och om igen och vara tvungen att ta tag i besvärliga situationer och kunder. Men jag gjorde det på ett glatt sätt, alltid med ett leende, fast mitt inre var i totalt kaos. Det är det kundbetjäning går ut på.